Runinskriften på runsten

Runor & runinskrift

Runa för runa
Rathu runar
Ret lit rista tolir bryti iroth kunuki
Tolir auk gyla litu ris . . . . . :
thaun hion eftir : . . . k merki

Vänster extraslinga:
hakun bath rista

Otolkad höger extraslinga:
srni

Tolkning
Råd du runorna!
Rätt lät Tolir, bryte i Rod, rista dem åt konungen.
Tolir och Gyla lät rista (runorna), makarna
båda som minnesmärke.

Vänster extraslinga:
Håkon bjöd rista.

Otolkad höger extraslinga:
Srni

Runinskriftens 5 delar

Del 1

Rathu = Råd du "att råda över runorna" är en uppmaning och lyckönskan till dig som läsare
att du ska tyda runinskriften. På Riksantikvarieämbetets skyllt intill stenen är dessa ord
översatt till just "Tyd du runorna".

Del 2

Här låter bryten (gårdsfogden) förklara att det är just han som ser till att runorna blir rätt
ristade och att allt de görs till konungen. Ordet kunuki (konungen) är Sveriges äldsta
skriftliga belägg för ordet konung.
Ordet "IROTH" irod, " bryte i rod". Man tvistar om ordets betydelse.
Några anser att det betyder roddarlag, kung Håkons Rod, andra menar att Rod betyder att Hovgården på Adelsö är en del av Roslagen med koppling till gamla Uppsala som ännu är en hednisk plats.

Del 3

Tolir och hans fru Gyla lämnar här ett sort arvsdokument över sin position på kungsgården.
Här kan barnbarnen hävda sin rätt till en del av gården och marken i framtiden.
Observera hur namnet Gyla skrivs, både runan K och Y är stugna och får då ljudvärdet G och Y, jämför med ordet före Gyla, ordet AUK (och) där U och K inte är stugna.

Del 4 - vänster extraslinga

Min teori är att båda extraslingorna är huggna i efterhand.
Att endast omnämna kungen som konungen är inte nog, han behöver ett namn för att inte förväxlas med tidigare och senare konungar. Ingen plats finns kvar i drakens kropp så det får bli här, i den vänstra extraslingan som namnet på kungen får sin plats. "Håkun bad rista"
Ordet "bad" = (bjöd, betalade eller beordrade) ristningen.

Del 5 - höger extraslinga

Ingen vet vad dessa runor betyder eller vad som var tänkt att stå här
Min teori är att runristaren vill ha en extraslinga även på den högra delen för att om möjligt få balans på ristningens ornamentik. När kungens "Håkon bad rista" höggs in kom konstverket att "tippa", en extraslinga här till höger skulle väga upp.

Extraslingor (röda på bilden) insidan av drakens kropp.

Vänster extraslinga
En extraslinga brukar vara ett resultat av dålig planering av runinskriften men på U 11 gissar jag på att båda extraslingorna är tillägg, huggna i efterhand. Den vänstra för att förtydliga vem kungen faktiskt är, endast "konungen" är inte tillräckligt i en tid då kungar ofta växlades.

Höger extraslinga är en gåta.
Jag gissar att runristaren placerade den där för att få balans i ristningen, att den slingan skulle väga upp mot den vänstra.

Höger slinga har 3 eller 4 runor utan någon läsbar mening.
S R N I, varav den sista runan ( I ) kan vara en huvudstav till vilken annan runa som helst utom (s).
Plats fanns för ytterligare runor men det finns inget spår av dessa. Den tänkta runinskriften verkar avbrutits, kanske pga. felstavning eller att det var då den högra kanten sprack.

Kristen eller hednisk?
Vad de högra runorna i extraslingan var tänkta att säga lär vi nog aldrig få reda på.
Ibland hör jag personer som ansträngt hoppas finna ett dolt kristet budskap i dessa runor, men de hoppas nog för mycket. Svaret på gåtan är nog att stenens kant gick sönder under arbetet eller att runorna stavades fel så att runristaren valde att avsluta sitt arbete just där.

Runstenen höggs runt år 1065, ca 100 år tidigare hade det kristna Sigtuna grundats.
Avsaknaden av kristet budskap eller kors på runsten U 11 är nog ingen tillfällighet, inte heller avsaknaden av tydligt hedniskt ståndstagande.

Just vid denna tid pressar sig kristendomen (via Sigtuna) allt närmare Gamla Uppsala och den hedniska knutpunkt som fanns där med kontroll över folk, hednisk tro och handelsvägar.
Hovgården, mitt i Mälaren var säkerligen fortfarande en hednisk plats men med en osäker framtid. Avsaknaden av religiöst ståndstagande tolkar jag som tecken på att man inte "stänger någon dörr", och när kristendomen genom åren får allt starkare fäste i Svealand så lyckas också Hovgården att finnas kvar genom att välja vinnarens tro.

Under 1100-talets senare del byggs Adelsö kyrka, troligen på samma plats där Hovgårdens heliga lund och kultplats fanns.

Det finns 3 starka själ till att gamla kyrkor ofta byggs på den tidigare trosuppfattningens heliga plats.
1) Platsen är redan andlig och folk är vana att gå dit.
2) Kyrkan ersätter lunden, tydlig markering på ny tro.
3) Det är den bästa platsen i området.

Adelsö kyrka står troligen på samma plats där Hovgårdens hedniska lund fanns i förkristen tid