2003 Åmell's familjegrav/runsten

Runinskrift:

Antikvitetshandlaren Åke Åmell,

stammar från Fale Bure den äldre, 

lät resa sten som familjegrav och

till minne av god hustru Vera. 

Kalle rista 

Juni 2002
Jag blir kontaktad av Åke Åmell som vill att jag ska hugga en större runsten som familjegravsten åt släkten Åmell att resas vid Ljusterö kyrka.

Åke skickar skisser som visar ungefär hur han tänkt sig och jag skapar min version utifrån dessa. Förslaget godkänns och arbetet kan börja.


27 juni 2002

På Vätö stenhuggeri hittar jag runstensämnet, en bit flat berghäll där bara några mindre justeringar behöver göras för att få den rätta formen.

 
September 2002
Runstensämnet placeras framför mitt tält.
När vintern kommer med vind och snö flyttar
jag tältet över runstenen som skydd.
Vinter 2002/2003
Korta mörka dagar, isande vindar och snö.
Arbetet gick långsamt under dessa månader.
Svårt att föreställa sig heta sommardagar då
runstenar blir så heta av solen att det behövs
fårskinnsfäll för att sitta och arbeta på dom. 
 
Maj 2003
Runstenen är färdighuggen.
Ornamentiken omålad  Nymålad 
24 juni 2003

Runstenen blir rest på Ljusterö kyrkogård.

Ett missförstånd gjorde att vaktmästaren inte fanns på plats
när runstenen skulle resas. Vi väntade länge men till slut
beslöt vi oss för att ordna jobbet själva, i hällande regn.

 
Vi gräver en grop med sandbädd, 
sen lyfter Evert sockeln på plats.
Ellinor packar sanden hårt runt
sockeln så den ligger stadigt. 
Med dubbla band och bra balans lyfts runstenen stående genom luften.  Med millimeterpassning placeras den hängande runstenen på dubbarna.
 
  Efter tre timmars arbete står den där...

en runsten som familjegravsten

över släkten Åmell.

Ljudet när runstenen kom på plats och när
sockeln och runstenens plana ytor mötte
varandra kommer vi att minnas under lång tid
framöver, ett dovt men bestämt:
"klonk!"

Här står Ellinor och Evert på var sida om runstenen,
nöjda med sina arbetsinsatser. Minst lika nöjd är jag
som står bakom kameran i ett envist regnande.

 
och runstenen har en baksida
 
På runstenens baksida högg jag
en fyrkantig fördjupning där en
tung bronsskylt kunde fällas in.
Åke Åmell's far, Nils-Magnus Åmell reste runt i början
av 1900-talet och sökte antikviteter. 1916 hittade han
Söderalaflöjeln, nu på Historiska museet i Stockholm.

Läs mer i Fornvännen från 1921 > eller på Wikipedia >

 

År 2011

Besöker jag Ljusterö kyrka och hugger in ännu ett namn:

Åke Åmell

 

Uppdaterad 12 december, 2016 av Kalle Runristare
All rights reserved ©