Hem  |  Adelsö  |  Newfoundland  |  L'Anse aux Meadows

Vätö & Adelsö

År 2000
Jag ska hugga en runsten till minne av
Leif Erikssons "utforskning" av Nordamerika.

Den färdiga runstenen ska resas norra Newfoundland.

Än idag (2015, när sidan uppdaterades) är det här det häftigaste uppdraget jag fått som runristare. Jag viste redan då att det skulle bli ett minne för livet så jag såg till att både fotografera och dokumentera så mycket det gick.

Välkommen till min berättelse om Leif Erikssons runsten.

När våren kom tog jag mig till Vätö stenhuggeri utanför Norrtälje som har en vacker granit av hög kvalitet. Jag söker ett ämne som är vilt och vackert, som har en egen form skapad av naturen själv.

 
Efter flera timmars sökande ligger den plötsligt där, mitt framför våra ögon. Stenblocket ser bra ut men vi kan bara se en liten del av den, resten ligger begravd under stora stenmassor. Thorbjörns maskin lyfter fram stenen.
Den är perfekt, bättre än vi hoppats på.
Den har slät ristningsyta, bra storlek med personligt form. Det finns bara en sån sten, nu ska den få resa till Kanada.
 
Stenen kommer till Adelsö
 

Äntligen kommer runstensämnet till Adelsö. Stenen har blivit putsad, rengjord och foten har formats för att stå stadigare som färdig.

Kranbilen får anstränga sig när 1 700 Kg ska placeras där vi vill ha den. Ett stilla regn ger stenens redan röda yta en djupare ton. Väl på plats och uppallad av stockar på bästa sätt välkomnar vi stenen med ett friskt mjöd.
 
och arbetet kan börja
 

Målar upp och hugger några av ornamentikens kantspår.
Lätt och säker huggning som låter mig lära känna stenen.

Mina verktyg
 
  < Frode
Min trognaste support och bästa vän
håller ett vakande öga på omgivningen
från sin fårfäll på stenen.
 

De första detaljerna ristas

Jag börjar med knuten som ska hålla solkompassen på plats.

Att rista jämna och fina spår på en grov stenyta är inte alltid så lätt och koncentrationen som behövs för detta kan lätt bli på bekostnad av att man glömmer motivet man arbetar med.

För att lyckas brukar jag ofta resa mig upp och kisa lite med ögonen och bara titta efter motivet för att se om allt "rör sig" på ett naturligt sätt. Det betyder att jag egentligen inte ser på det jag hugger utan mer på det jag hugger fram. 

Den dag runstenen är klar och kropparna fyllda med färg
kommer varje misstag att synas allt för tydligt. Att kosta på sig tålamod och att tänka rätt nu är något jag inte behöver ångra i framtiden.

 
Ornamentiken växer fram och en skolklass gör besök
 

Barn från Birkagårdens skola i Karlskoga
kommer på besök. Jag visar hur jag
arbetar och berättar om ornamentiken
och om stenens vidare färd till Kanada.

Ornamentiken är till hälften uppmålad
men ännu saknas drakhuvudet och de
tre stjärtflikarna, även solkompassen
saknas och givetvis alla runor.
 
Besök av vänner och draken får sitt huvud
 
Besök av Tujja och Börje var
alltid ett välkommet avbrott
Börje och mungigan,
ett vikingatida instrument.
Ornamentiken utökas, nu har drakens
huvud målats upp och ska snart huggas. 
 
TV gör reportage
 
Ett ABC-team gör reportage som även sändes i Sverige Runt Frejan, en vapendragare vilar i eken.
 
Tung Ek med Gudabilder
 
En tre ton tung ekstubbe med gudabilder har fått rötterna ansade
och tjärade, nu ska den resas.. jag kanske behöver lite hjälp...
Ekstubben är rest.
Står bra i runstenen bakgrund.
 
Ornamentiken är klar - dags för Runorna
 
Totalt 110 runor ska få plats. Snart hälften av runorna huggna. Fler besökare till Hovgården.
 
TV 4 och besökare
 
TV 4 gör ett reportage, här en närstudie. Hugger runor från slutet Berättar för besökare att 55 av 110 runor är huggna.
 
Midsommarafton - och bara 1 runa kvar
 
Sen ska vår Midsommarstång resas och snart är maten klar Gillet kan börja
 
Midnatt på Midsommarafton - Dags att hugga sista runan, ett R "Kalle Rista"
 
Denna dag målas runstenen. Resultatet av många
månaders planering och arbete träder sakta fram.
Farbror Frej har byggt en specialpall för runstenen och
sent på kvällen kommer Tord och lyfter den på plats.
 
Lådan byggs direkt på pallen. 30 juni - Runstenen lastas.
 
Försiktigt lyfter Björn från Adelsö ägg upp
runstenen på ASA Transporters lastbil. 
This side up!  :-) Runstenens långa resa har börjat.
Här lämnar den Adelsö.
 

Tack för hjälpen!

29 juli 2000 - Ska Leif Erikssons runsten vara rest
Länge såg det ut som att jag inte skulle kunna vara med vid invigningen och resningen av runstenen i Canada.

Men så en dag ringer någon från UD, (Utrikesdepartementet)..

Nästa Sida - Min resa tvärs genom Newfoundland >

Hem  |  Adelsö  |  Newfoundland  |  L'Anse aux Meadows
 

Fler sidor på min webbplats
Hem & Nyheter  |  Mitt Galleri  |  Guide Birka & Hovgården  |  Runstensskolan
Gamla Runstenar  |  Arkeologi  |  Mjödrecept  |  Facebook  |  Kontakt
Uppdaterad 02 mars, 2017 av Kalle Runristare, All rights reserved ©