1993 -
Min första runsten

Runinskrift:

Nya runor kraft åt gammal tro

1993 var mina kunskaper om fornnordisk ornamentik begränsade och resultatet blev lite klumpigt och naivt.

Drakens kilformade huvud och vita nos sitter lite ovanför stenens mitt, till höger. 

Drakens tass går både utanför slingan och klorna utanför stenens kant till höger.

När stenen var färdighuggen skulle jag välja färger. Jag hade experimenterat lite i förväg och viste vad jag ville ha.

Svarta huggspår som ger bättre djupkänsla och röd kropp målad med så tunn färg att den blev transparent. Färgvalet smälter naturligt in i stenen. 

Den här typen av färgsättning använder jag mig av ännu år 2017.

Mitt stora misstag

Jag hade hittat stenen i ett område med sprängsten efter ett vägbygge. Stenens yta var slät och formen var bra men jag hade ingen aning om att sprängd granit har mängder små osynliga sprickor kors och tvärs genom hela stenen.

Bara ett år senare föll stenen vid en transport och de för ögat osynliga sprickorna fick stenen att gå i flera bitar...

Billys Stenlim.
Sten som spricker har omedelbart 100% passning.
Efter rådfrågning fick jag tipset att skaffa Billys Stenlim och 1995 fogades min trasiga runsten ihop med limmet. Limmet håller ihop bitarna än i dag (2017) fast jag lyft och flyttat runstenen flera gånger.

Runor för ben och trä, inte för sten
 

Raka bistavar i 45 graders vinkel är ämnade för ristning i trä.

En erfaren runristare strävar efter möten med andra huggspår i 90 graders vinkel för att få bättre hållbarhet och för att underlätta arbetet.

Själva runorna är samma men utseendet olika, ungefär som olika typsnitt.

När jag idag studerar gamla runstenar och ser raka bistavar med möten i 45 graders vinkel vet jag att runstenen är huggen av en oerfaren runristare som kanske är mer van vid annat material som trä och ben.


Den stygga H-runan
Nyhuggen runa på
U 1173 kopia -2014

Vassa runor och sprucken
sten. Bild efter ny
uppmålning 2013

Rundade runor med 90 graders vinkel i möten underlättar arbetet betydligt eftersom det inte blir några känsliga kilar som lätt kan spricka. 90 graders möten ger starkare starkare resultat.

Men 90 grader går inte alltid att få. H-runan är den svåraste runan att hugga med 6 ömtåliga tårtbitar, se vänstra bilden ovan.

 
1993 - Nya runor 1997 - Pegasus

Gruppbild 1998

1998 - Privat gravsten
 

Uppdaterad 28 januari, 2017 av Kalle Runristare
All rights reserved ©